torsdag 8 september 2011

Till dig, för att du betyder så mycket för mig!

Detta inlägg vill jag tillängla till en person i mitt liv som betyder oerhört mycket.

Hur kan man sakna en person som man inte träffat?
En person som inte har vandrat på denna jord på många år?
En person som står en så nära men är så långt borta?

Det är min mormor jag pratar om.
Hon dog i cancer många år innan jag blev född.
Men varje dag saknar jag henne. Jag är ledsen för att hon inte finns här hos oss idag.
Att hon inte får följa med och se den utveckling och resa jag gjort sedan jag var liten.

Hon fick aldrig chansen att ens hålla i mig som nyfödd.
Hon fick aldrig chansen att bli mormor.
Men jag vet att hon var en otroligt bra mamma! Säkert den bästa som finns. (om man räknar bort min egen).

Hon står mig så nära men är så lång borta.
Jag kommer aldrig att möta henne.
Inte vandrandes på denna jord alla fall.
Men känner ändå att hon är med mig varje dag.
Hon ger mig styrka och mod att leva detta liv bättre än någon annans.
Någonstans kommer det ett stöd.
Men det jag saknar, är att kunna ta telefonen och ringa ett samtal när jag behöver prata.
För det kan jag inte göra och har aldrig kunnat och kommer aldrig någonsin kunna.

Men jag är ändå så otroligt glad att jag har den mormor som jag har.
Även om min är i himlen och har vingar istället för levandes på denna jord.
Bara så att du vet mormor, så älskar jag dig <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar